efter en väldans bra natt sömn sopm jag inte  trodde att jag skulle få sitter jag nu i skolan och håller på dö utav nervositet. För idag ska det berättas för klassen och min  rädsla hur de ska reagera sitter så in märglad att jag seriöst skulle kunna svimma här och nu. Det är min framtid som gäller och jag litar på killarna så jag hoppas att de inte går runt och prata om det här. För det jag ska göra är ett stort steg för mig som fortfarande skäms över det fast det är hur normalt som helst. Men detta kanske svarar på frågorna som killarna har ställt till både mig och läraren.

Nog om det för idag händer inte så mycket annat har liksom inte orkat planera något eller rättare sagt inte kunnat tänka på det för jag börjar få resfeber nu!

Skriver senare!