Tänk vad tiden går fort och jag fattar inte hur det går till. Nyss var jag 6år och började skolan men nu är jag snart 16 och börjar gymnasiumet. Vänner har kommit vänner har gott, vissa har stannat. Livet går upp och ner som en bergodalbana man ska vara glad för dem man har. När man hamnar i problemen som jag har gjort lär man sig verkligen vilka som är ens verkliga vänner. Även om det var dem jag trodde skulle stötta mig så är jag påväg upp f¨rån helvetet. Nu kan det bara bli bättre. Nu är dags att starta ett nytt kapitel och avsluta det andra. Lämna de som jag vill lämna kvar och ta med dem som jag vill ha till det nya kapitlet.

En sak jag har lärt mig är att alla är lika mycket värda, man kan inte älska alla och alla kan inte älska en men man behöver inte vara elak.

kramochpuss